Jag försöker va glad för deras skull men står mest ut och tycker lite synd om mig själv som är ensam kvar i en halvmeter snö. Mycket patetiskt.
Har nog för lite att göra.
Hur nu det är möjligt.
Fast om man jämför med förra våren när jag pluggade heltid, läste upp tre kurser från gymnasiet, vickade minst en helg i månaden och ledde 2-3 barnkörer så blir det helt plötsligt ganska förståeligt.
Nåja, nästa vecka blir det som vanligt igen och det firas med semmelkalas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar